Från yrkesprogram till högskola

Gymnasievägvisaren 15 oktober 2026

Du kan läsa vidare på högskolan efter ett yrkesprogram, men det kräver att du ordnar behörigheten. Så här tänker du.

Många väljer yrkesprogram för att komma ut i arbete. Några ångrar sig senare och vill läsa vidare. Det går, men du bör veta det redan när du väljer. Den här artikeln visar vilka vägar som finns till högskolan efter ett yrkesprogram och vad du behöver göra.

Vad som saknas

Ett yrkesprogram ger dig en yrkesexamen. Det ger inte automatiskt grundläggande behörighet till högskolan. För den behöver du godkända betyg i vissa kurser, bland annat i svenska och engelska på en högre nivå än yrkesprogrammets grundkurser.

Skillnaden är alltså ofta några kurser, inte hela utbildningen. Men kurserna kräver tid, och det är bra att veta vilka det är innan du väljer program.

Läs till redan på gymnasiet

Många skolor låter dig välja till kurserna som ger högskolebehörighet. Det kan göra schemat tyngre, och en del väljer att läsa kurserna på en fjärde termin eller ett fjärde år. Ställ de här frågorna innan du söker:

- Kan jag få högskolebehörighet på programmet, och i så fall hur?

- Ryms den inom tre år, eller tar den längre tid?

- Vilka kurser ingår, och vilka väljer jag själv?

- Hur påverkar det min praktik eller lärlingstid?

- Får jag extra stöd om jag läser fler kurser?

Behörigheten får du genom att läsa kurserna och bli godkänd. Det är alltså inget som kommer av sig självt. Prata med din studie- och yrkesvägledare i god tid.

Läs till efteråt

Du kan läsa upp behörigheten som vuxen på komvux. Där finns kurser för grundläggande och särskild behörighet. Det går att göra efter ett par år i arbete, och många arbetsgivare är positiva till det. Komvux är gratis för dig som är bosatt i Sverige och uppfyller villkoren.

Folkhögskolan är ett annat sätt. Där finns allmänna kurser som kan ge behörighet, och miljön skiljer sig från gymnasiets. Kolla med skolan vad som gäller för just den kurs du är intresserad av.

Alternativ till högskolan

Yrkeshögskolan ger kortare utbildningar nära arbetslivet, och många kräver ett yrkesprogram eller motsvarande. Kraven varierar mellan utbildningarna. Läs vad som gäller för den du är intresserad av. Yrkeshögskolan passar bra för dig som vill fördjupa dig inom ett yrke.

Det finns också vidareutbildningar som arbetsgivaren eller branschen ordnar. Fråga på arbetsplatsen vad som finns.

Särskild behörighet

Vissa högskoleutbildningar kräver särskilda ämnen utöver grundläggande behörighet, till exempel matematik eller naturkunskap. Kolla kraven för det du tänker läsa. Det som gäller ändras ibland, så läs på universitets- och högskolornas sidor för det år du söker.

Så går du tillväga

Börja med att ta reda på vad du vill läsa. Titta på behörighetskraven. Jämför med vad ditt yrkesprogram ger. Räkna ut vilka kurser du saknar. Bestäm sedan om du vill läsa dem på gymnasiet, på komvux eller på annat sätt.

Dokumentera vad du läst. Det underlättar när du söker, eftersom antagningen behöver se betygen.

Vad passar vem

Har du bestämt dig för ett yrke som kräver en yrkesexamen är ett yrkesprogram en bra start, även om du funderar på högskola senare. Är du osäker på om du vill läsa vidare kan du välja ett yrkesprogram med möjlighet att läsa till behörighet. Då håller du dörren öppen.

Läs också [Högskoleförberedande program eller yrkesprogram](/artiklar/hogskoleforberedande-eller-yrkesprogram) och [Lärling på gymnasiet](/artiklar/gymnasial-larlingsutbildning).

Vanliga frågor

Måste jag välja högskoleförberedande för att läsa vidare? Nej, men det är den raka vägen.

Hur lång tid tar det att läsa till behörighet? Det beror på vilka kurser du saknar. Det kan vara några månader eller ett år.

Kostar det något? Kurser på gymnasiet och komvux är avgiftsfria. Läs [Vad kostar gymnasiet](/artiklar/vad-kostar-gymnasiet).

Kan jag bli behörig utan att läsa om kurser? Nej, du behöver betyg i de kurser som krävs.

Reglerna kan ändras. Kontrollera alltid behörighetskraven hos Skolverket och den utbildning du vill söka.